Skälsnäs Gårds Historia

Här kan ni läsa om Skälsnäs gårds historia. Det faktum att Gustav Vasa enligt historiker har varit på gården gör berättelsen extra spännande. Texten är hämtad från boken "Hultbygden" och skriven av Lars Samuelsohn.

SolgenGården Skälsnäs gömställe för Gustav Vasa

Av alla de historiskt intressanta gårdar och herresäten, som tillhör Solgen-bygden hör onekligen Skälsnäs till de mera framträdande. Godset, som med sina drygt 700 tunnland är ett av de största i Hults socken, har anor till 1300-talet och Skälsnäs förknippas dessutom med självaste Gustav Vasa.

Enligt forskare, som med olika källor som underlag försökt att följa Gustav Vasas flyktväg undan danskarna, sökte den blivande svenske kungen skydd på Skälsnäs sommaren 1520. Vasa hade landstigit i kalmar och enligt sägnen tog han sig förklädd och på ensliga stigar mot Skälsnäs som innehades av trogne anhängaren, tidigare slottsfogden Bengt Eriksson.

Skälsnäs låg, och ligger fortfarande, avsides från allfarvägen och lämpade sig därmed utmärkt som gömsle. Småland var vid den här tiden "nerlusat" av danska fogdar och knektar, vars uppdrag var att efterspana och återföra Gustav Vasa till Danmark.

Gustav Vasa

Gustav Vasa var Sveriges regent mellan åren 1523 till sin död 1560. Gustav Vasas roll i införandet av en svensk arvmonarki ses idag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige. Datumet då han valdes till kung av riksdagen, den 6 Juni är idag Sveriges nationaldag.

Gustav Vasa

Gustav Vasa, målad av den tyske konstnären Jacob Binck 1542.

Flygfoto över Skälsnäs

Flygfoto från början av 1970 talet. I övre högra hörnet kan man se byggnaden som användes som sågeri.

Flygfoto över Skälsnäs

Blev förrådd

Enligt en sägen, nedtecknad av välkände mellbykantorn A. P . Sundell, blev flyktingen förådd av en av drängarna på Skälsnäs. Denne skall ha tagit sig till Hults prästgård för att tipsa om den ovanlige gästen. På prästgården hade nämligen en av de danska strövkårerna slagit läger. Gustav Vasa lär därför huvudstupa ha måst bege sig med båt över Solgen för att via Mellby och Eksjö fortsätta flykten mot Jönköping.

Som vi vet lyckades Gustav Vasa hålla sig undan och omsider nådde han Ornäs, i Dalarna där han räddades till livet av Barbro Stigsdotter. Senare gjorde Gustav Vasa arvsanspråk på Skälsnäs, vilket dock inte lyckades. Han försökte även införliva Skälsnäs med de från Sturarna indrivna godsen!

Omtalat redan 1377

Sätesgården Skälsnäs är således historiskt mycket intressant och enligt J . Silfving står godset omtalat redan 1377 då Bo Jonsson Grip byter bort fädernegården till svågern och riddaren Peder Porse. Dennes dotter Helena gifter sig sedan med danske riddaren Eggert Krummedike, vilken redan 1365 var i tjänst hos greven av Holstein.

Paret Krummedike kom således i besittning av Skälsnäs, som sedan var i släktens ägo i närmare 100 år. Krummedike, som hade inflytande hos Erik av pommern och drottning Margareta, anses ha bidragit till Eksjö stads tillkomst omkring år 1400. Senare kom Skälsnäskomplexet under riksföreståndaren Sten Sture d.ä förvaltning.

De jordeböcker, som fogdarna förde vittnar om Skälsnäsgodsets omfattning vid denna tid. Så gott som hela Ingatorps socken ingick i ägorna liksom delar av Hult och Mellby och därtill ett stort antal gårdar i Höreda socken. Men storhetstiden tog slut. I och med Sten Stures död 1503 splittrades ägandet, bland annat hade gårdar donerats till kyrkan. Och utgårdarna införlivade Gustav Vasa med sitt arv.

Anrika solgengården Skälsnäs, forts.